Jag springer långt varje helg precis som förra året och jag har börjat att lyssna på P3-dokumentärs radiopodd på mina långpass. Det har blivit många intressanta program om samhällsfrågor från förr och nu. Ett av de mest intressanta programmen handlade om raskravallerna i Jönköping 1948,
med dåtidens språkbruk, kallade "tattarkravallerna". Helt otroligt att jag inte hört talas om dessa händelser förrän nyligen. Sverige har verkligen inte något att vara stolt över sin historiska behandling av resandefolket och romer är väl lärdomen från det programmet.
Om en månad är det dags för mitt andra marathon. Det är med skräckblandad förtjusning som jag ser fram mot det. Nu i efterhand minns jag mest känslan att komma i mål och ett endorfinrus. Men jag skulle ljuga om jag sa att ett marathonlopp och träningen inför det inte i sina stunder är plågsam.