Madeleinekaka ?

Ibland blir det som i den där berömda bokserien, På spaning efter den tid som flytt, skriven av en viss fransk författare, vars alster alla som är pretentiösare än vad jag är har läst. Det vill säga ett mycket fåtal av mänskligheten. I alla fall, författaren smakar en kaka och genom kakan minns han händelser som hänt förr när han ätit samma kaka. För mig spelade en låt ett sådant spratt ikväll. Helt plötsligt var jag tillbaka i år 2004 eller 2005 hos M i hans lilla, lilla etta och drack kaffe och lyssnade på musik. Det fikades mycket där på eftermiddagarna när vi båda var studenter. Mitt liv som kaffeberoende tog sin egentliga början där. Lite läskigt det där att en låt kan göra att man minns tillbaka så. Men det är väl så minnet fungerar.

För att återgå till mer nutida forntid, det vill säga för några timmar sedan så har kvällen tillbringats med att käka goda hemmagjorda hamburgare med syrran och hennes kille samt att vi såg en riktig dålig b-komedi. Jag skrattade så jag grät. Men jag är rätt lättroad, men skoj var den. Guantanomo Bay hette den om jag minns rätt. Imorgon blir det lite fest och på söndag sover jag i min egen säng hemma i min etta. Så blir nog en toppenhelg.

Berg- och dalbana?

Ibland känns det som om mitt känsloliv är en berg- och dalbana. Jag tror jag ska skriva i den hemliga pappersdagboken om det för det passar sig inte här. i helgen flyttar jag tillbaka till min lägenhet. tror att det kommer kännas bra. Nu ska jag stänga av datorn och läsa sen sova. Blir ett längre och mer positivt inlägg en annan dag.

Endorfinkick

Vad skoj det var ikväll på jujutsun! Hade tänkt att avstå eftersom jag kände mig trött och omotiverad men gick dit ändå. Det är jag glad över för jag blev piggare och gladare av att träna. Riktigt skoj med kampsport! men svårt och lite trixit med tekniken. Endorfiner är allt beroendeframkallande. Har även köpt friskiskort, så nu skall det bli träning av minst 3- 5 gånger i veckan. Så snart är jag tillbaka igen efter ett halvårs slackersliv.

Jag kommer inte på någon bra rubrik på detta inlägg

Det här inlägget borde egentligen hamna i den hemliga traditionella pappersdagboken som jag allt för sällan skriver i. För det är mycket av mina tankar som jag känner inte passar i en blogg som vem som helst kan läsa. Dock tycker jag det helt plötsligt blivit så kul att ha en blogg. Vet inte om jag ens har några läsare (min mamma undantaget), men det sporrar mig ändå att få utlopp för skrivarlusten jag alltid haft inom mig. Det är anledningen till att jag skriver ner en del av mina tankar i bloggen ikväll.

Inte för att det jag skriver här egentligen är av något intresse för någon annan än mig själv, men jag tycker det är kul att för en gångs skull skriva dagbok om det som inte handlar om sorgerna i livet, utan mer om vardagslivets lunk. Jag väntar fortfarande på att skrivarinspirationen ska infinna sig. Jag som skrev allt för byrålådan när jag var ung, alla dikter jag aldrig visat för någon. Numer skriver jag aldrig, fast jag känner att jag behöver få utlopp för alla ord jag har inom mig.

Jag har dock kvar alla mina gamla dagböcker och lusten att skriva dagbok kommer alltid tillbaka. Jag har skrivit dagbok oregelbundet sedan jag var 8 - 9 år, så det finns en del tankar nedpräntade. Jag läste mina dagböcker från tonåren i somras och när jag läste dem så kändes det som ett hopp om att allting faktiskt bara blir bättre. Det var en sådan skön känsla som infann sig när jag insåg, att den förtvivlade 15-åring, som skrev ner sina tankar sent om kvällar och nätter, inte är samma person som den jag är idag. Det är alltid positivt att se att man faktiskt utvecklas på tio år.

Pluggpaus

Då har skolan kommit igång igen, denna vecka är lite av en mjukstart då arbetet i denna kurs mest består av grupparbeten samt inläsning på egen hand. Får reda på gruppindelningen först imorgon, så idag har jag börjat läsa i tegelstenen på bilden samt bläddrat i min nya lagbok. Riktigt dyra och kanske inte världens roligaste lektyr. Kursen verkar dock intressant och med bra föreläsare i form av domare från tingsrätten i Norrköping. Kul att träffa på lite praktiker i undervisningen !

Dock så har rekordet slagits i dyra böcker. Jag hade nog inte behövt köpa alla, men i och med att vi får ha all kurslitteratur på tentan så känns det ändå tryggare att ha alla böckerna. Huvudboken kostade ändå 800 kronor, så billigt kommer man inte undan om man inte mot förmodan hittar böckerna outlånade på bibblan. Vilket man så gott som aldrig gör om man är en sann tidsoptimist . Jag är tyvärr oftast itne den som är ute i god tid.
Till nästa kurs ska jag dock försöka vara ute i god tid och beställa på Internet. Aldrig mer jag gynnar Akademibokhandeln och deras ockerpriser.

Ny lagbok och all kurslitteratur är nu införskaffad så nu finns inga ursäkter för att inte plugga, så nu blir det återvändå till Lindells Civilprocess samt lagboken. Ikväll blir det jujutsuträning. Ska bli riktigt skoj!

Samma gamla visa

Egentligen borde denna blogg innehålla lite mer saker än mitt gnäll, speciellt nu när jag gjort mina skriverier mer offentliga genom att skriva in adressen hit på facebook. Tror dock det bara är mamma som läser. Skönt det, för ibland vore det nog klokare att skriva ner sina tankar för sig själv på gammalt hederligt papper.

Jag jobbade ikväll, gick bra men som vanligt fick man inte ens ett tack då man med kort varsel (40 minuter) hoppat in och täckt upp för sjukfall. Varför kunde inte chefen bara ha gett mig ett tack, vad bra att du kunde jobba? Jag hade i och för sig skrivit upp mig, men i alla fall. Med tanke på den usla lönen så skulle lite uppskattning göra det mer värt att jobba oftare. Jag fick en krona i timmen i lönehöjning från förra året, helt otroligt dåligt. Är nästan en skandal då jag arbetat där så länge. Frågan är varför jag ens jobbar kvar? Borde verkligen få tummen ur och söka lite andra extrajobb. Tyvärr vimlar det inte av attraktiva extraknäck i en studentstad, där hård konkurrens råder om de få intressanta extraknäck som finns.

Sedan har vi mitt lilla problem med telefonfobi. Jag hatar verkligen att ringa runt till främlingar, även om jag gör det när jag måste. Särskilt att ringa om jobb jag vill söka, är något jag fasar otroligt inför. Det är bara mina närmaste jag kan ringa till utan att bli helt kallsvettig, men konstigt nog klarar jag också av att ringa samtal då jag jobbar. Skillnaden ligger förmodligen i att när jag ringer på jobbets vägnar ikläder jag mig i en annan roll, än då jag ringer i privata sammanhang. Telefonskräcken borde jag ta itu med, men den hamnar nog i den stora högen med saker som borde fixas någon gång i framtiden.

Tystlåten idealistisk tänkare?

Jag är en ganska introvert person i större sällskap, många har nog intrycket att jag har lite att säga. Det stämmer inte för i mindre sällskap där jag känne rmig trygg är jag en pratsam person. Det är först på senare tid som jag accepterat att det är så jag är. När jag var yngre kändes blygheten som ett hinder, men nu när jag övervunnit den största rädslan att tala med främligar har jag accepterat att jag aldrig kommer bli en person som trivs i stora sällskap. Kanske har det att göra med min personlighet? Enligt ett populärvetenskapligt test så är min personlighet denna http://se.41q.com/typ.41q?p=24682042


Jag tyckte testet stämde rätt bra, dock stämde inte mitt yrkesval in på min personlighet. Men man skall ju inte ta ett test som rättesnöre för sina val här i livet. Utbildning och val handlar enligt mig också om intresse och inte endast om personlighet, även om vår personlighet säkert hör samman en del med våra intressen i livet. Testet finns på http://se.41q.com/

Gammal?

Då är jag numer 25 år gammal istället för 24. Firade födelsedagen igår med att lata mig och äta god middag med varmrökt lax på kvällen. Gott med riktig sommarmat mitt i januari. Idag är det riktigt kallt i Linköping och riktigt fint med rimfrost som ligger på marken. Solen har dock inte tittat fram en endaste liten glimt under denna korta januaridag. Vore fint med riktig snö och att temperaturen inte skulle sjunka till -10. Det allra bästa vore om våren kom nu med ljus och så mycket värme man kan få i denna kalla, avlånga, landsända av världen.

Det sägs att det går utför efter 25, så därför har jag i veckan mjukstartat med mitt nya liv genom att testa på kampsport i form av jujutsu. Det var ganska skoj och lite annorlunda mot jympa och andra gruppträningar jag utövat sedan jag var 15 år. På söndag smäller det igen samt att jag börjat gå långa promenader nästan varje dag. Skall även köpa ett vanligt träningskort, så målet är att bli en vältränad person igen för att må så bra som möjligt. Undviker även smågodis och att småäta, så snart kanske de allra tightaste jeansen går att knäppa igen. Löjligt att skriva om det, men jag får säga till mitt försvar att jag ibland är en ytlig person med tankar på de världsliga små tingen.

Sommarjobbsfunderingar

Då var det snart dags att börja med det ångestskapande sökandet efter sommarjobb. I år borde jag verkligen försöka att få ett något mer kvalificerat arbete inom ramen för min utbildning. Senaste tre somrarna har jag slitit på samma ställe, varje sommar har jag lovat mig själv att det ska bli den sista. Så nu måste sommarjobb för förhoppningsvis sista gången tas itu med eftersom att tanken är att jag ska vara klar med min examen om precis ett år. I värsta fall får jag jobba inom äldrevården en sommar till. Har ju jobbat där till och från sedan jag var 19, så jobb bör nog inte vara ett problem.

Imorgon skall jag jobba på det gamla sommarjobbet och jag vill verkligen inte. Är i alla fall bara 4 timmar på förmiddagen, men fruktansvärd plåga att behöva börja jobba 07.15. Att lönen stigit ynka 6 kronor i timmen sedan jag började jobba extra på stället för tre år sen motiverar mig än mindre. Nåja, brukar gå rätt snabbt när man väl är där.

Imorgon på kvällen ska jag testa på jujutsu. Spännande och kul at ttesta på något nytt. Sen fyller jag år på torsdag. Mindre roligt då jag har kvartslivsångest. Läste om den ångesten i ett reportage i DN eller Svenskan för några månader sen och det stämde in perfekt på mig. Jag är nog en typisk valångestande 80-talist vars bästa tid sägs ha varit i tonåren och då hade jag inte ens kul. Nåja mitt liv som 25-åring kommer nog inte mycket att skilja sig från mitt liv som 24, förutom att jag numer snart är närmare 30 än 20.

Uppe sent igen..

Jag är vaken sent igen. Kan inte sova i vettig tid längre. Kan ju bero på att jag i en månads tid knappt gjort någonting vettigt och därför har vänt på dygnet. Borde ha jobbat mer extra på jullovet, men jobbet är för tråkigt och lönen för låg för att det ska motivera mig att gå dit och bli sur. Det kan påverka att en enda jobbdagen på lovet, så hade hela avdelningen magsjuka.Jag lyckades dock hålla mig frisk, Har skrivit upp mig två dagar denna vecka, får se om någon är sjuk, så man får lite extra fickpengar.

Om en vecka börjar skolan igen. Ska bli roligt! Men sjukt dyr kurslitteratur, tre böcker som är obligatoriska i min första 7,5 poängskurs kostar cirka 1700 kronor tillsammans, inte vad jag direkt kallar billigt. Därutöver behöver jag en ny lagbok, som kostar mellan 500 och 1700 kronor, beroende på förlag och aktualitet. Det är svårt att köpa begagnad juridiklitteratur, då förlagen ofta uppdaterar böckerna varje år och lärarna utgår från att vi läser den senaste upplagan. På biblioteket är det alltid folk med bättre framförhållning än jag, som får tag i de få exemplar som finns för utlåning av kurslitteraturen. Så januari blir som vanligt en fattig månad. För mig som har några år på nacken som lån - och bidragstagare hos CSN, så är det ingen nyhet att det ibland är kärvt som student. Men studentlivet har många fördelar, som att kunna ta en lång sovmorgon om man känner för det en onsdag och istället plugga på helgen eller någon kväll. Frihet under ansvar är för det mesta bara en fördel.

Blogga eller inte blogga?

Jag läser vad jag skrivit här och vad tråkig jag låter. Varför har jag så svårt att skriva bra utan att bli för privat ? Det har förmodligen med att jag använt dagboksskrivandet som en terapi under många år. Jag tänker dock inte lämna ut mig själv på det sättet på Internet.

Idag var jag ute på en riktigt lång promenad i vintersolen med min systers hund. Det var så härligt att röra på sig. Behöver verkligen komma i form igen efter några månaders dåligt leverne. Imorgon ska jag vara vettig och göra bra saker såsom att börja söka sommarjobb/extrajobb samt inte slösa bort min tid på att inte göra någonting.

Hemma

Nu är jag tillbaka i Sverige. Julen firades med familjen i Skåne och nyåret med syster och vänner i Linköping. Bilden ovan är från mormors öppna spis.

Det enda häpnadsväckande som hänt i i Linköping under min frånvaro är den omtalade Filbytersskylten. 99 % av de som sett skylten anser att den är gräslig och jag är inget undantag. Linköping är dock hemma, trots att jag för tillfället bor på min systers soffa. Första veckan är avklarad nu. Bara månaden ut kvar. Längtar tills jag är tillbaka i min gamla etta igen. Samtidigt som jag tycker det är lite tråkigt att flytta tillbaka, då jag känner mig "klar" med den lägenheten.