Dekor och annat

Hade första mötet med dekorgruppen ikväll och det känns jättekul att jag ska vara med där. Nu kommer det byggas och målas i några veckor framöver. Är roligt att få vara kreativ. På tal om kreativitet så borde jag hitta ett uppsatsämne på en vecka också. Gah, jag har verkligen inte en susning om vad jag vill skriva om i min D-uppsats. Känns som att jag kanske borde ha tagit tag i det lite tidigare än sista minuten. Nåja, inte mycket att göra åt det nu klockan 21. Det rer sig som en kompis till mig alltid säger.

Folk som säger det man själv vill säga

Isobel Hadely-Kamptz är verkligen klok. Instämmer verkligen i detta inlägg.

Jag tror att hela samhället skulle vinna på att sluta se människor i ett svart- vitt-perspektiv och Isobel bidrar verkligen till en bra debatt. Läs gärna hennes blogg. Även om jag inte håller med i allt, skriver hon mycket bra kring integritet och feminism.

Vara utan att förklara

Jag söker efter något som jag inte vet vad det är. Jag gillar en låttext jag hörde på svenska där nödrimmet "att bara vara utan att förklara" fanns med. Trots nödrimmet gillar jag uttrycket. orden beskriver en bra känsla.

Tänkte på en gammal text jag hittade på nätet som jag skrev för över 6 år sedan och jag känner igen förtvivlan som jag kände när jag fick ut allt som jag då bar på även om jag verkligen känner att jag för det mesta är långt borta från den ledsna tjejen som skrev den texten. Hittade min lite pretentiösa artikel när jag hade tråkigt förra hösten och kollade in sourze, vilket var ett ställe jag hängde på omkring 2002/2003. Jag har skrivit om den texten tidigare men det var innan jag offentliggjorde min blogg.

Jag känner hopp och jag känner en inre styrka hos mig. Jag är fri, jag är fortfarande ung och livet väntar på mig. Det är en härlig vetskap.

Skriver istället för att sova

Är fruktansvärt trött i kroppen, har träningsvärk och tror jag börjar känna av en förkylning. Vill inte bli sjuk nu när jag äntligen kommit igång med träningen. Tog visst ut mig lite väl mycket på träningen igår och det märks att mina armar inte är särskilt vältränade för det gör ont i bicpes och träningsvärken är enorm. Måttfullhet är verkligen inte min starka sida alla gånger.

M kom över förut en stund och vi pratade. Känns bra att ha en förtrogen som jag kan vara mig själv med fullt ut men allt det gamla spökar ibland. Jag kände mig ändå inte ensam ikväll innan jag fick besök men det var trevligt att snacka och bara vara. Vi kan ju lika gärna ses i verkligheten istället för att chatta då vi bor minde än 500 meter från varandra. Usch kommer vara död imorgon eftersom jag ska vara i skolan 8.15 och skriva hemtenta med 2 klasskompisar. Är trött i kroppen men har ingen ro att sova än.

Positivare syn på livet

Jag tänker bli en mer positiv människa som ser ljust på livet. Jag är optimist i botten så nu ska jag vara sann och snäll mot mig själv. Har träningsvärk från skivstångspass och jogging igår. Kände efter passet att jag inte hade tagit ut mig så jag cyklade till Rydsskogen och sprang 2,5:an. Fick ingen bra tid men jag orkade springa hela sträckan trots att benen var stela från styrketräningen och att det var några veckor sen sist jag sprang. Så skönt det var att bara rensa tankarna från allt grubbel. Känner mig nöjd med mig själv som ändå kämpar och som klarade att springa efter en timmes styrketräning och några kilometes cyklande. Jag kommer bli grymt vältränad eller en extrem träningsnarkoman om jag fortsätter i den här stilen. Att vara fysiskt trött hjälper mot ledan så jag tänker fortsätta att träna för att må bra.

Lördag

Jag har mycket tankar som jag bara vill få ur mig men jag vet inte hur jag ska formulera mig. Jag har svårt att hitta intressanta saker att skriva om utan att jag utelämnar mig själv. Ändå känner jag att jag vill dela med mig av mina tankar. Dock är de tankarna jag hade på hjärtat inte sådant jag vill skriva om i en blogg som vem som helst kan läsa så jag skrev i min anteckningsbok och det kändes fantastiskt mycket lättare efteråt.

Skriva för skrivandets egen skull

Jag har en köpt en fin anteckningsbok där jag tänkt skriva ner mina mer privata tankar så som jag alltid gjort sen 8-årsåldern. Boken ligger på nattygsbordet så att "inte kunna sova tankarna" ska kunna skrivas ner. Känner att jag kanske skriver lite väl mycket om min sinnesstämning här på bloggen. Inte för att jag tror att det är så många som läser här som inte känner mig men jag känner ändå inte för att lämna ut mig totalt. Därför känns det som en bra idé att skriva ner mina tankar och andra saker för hand så att bloggen inte infekteras endast av mitt dagboksältande.

Detta fick mig för övrigt att skratta så att jag fick ont i magen nyss, men nu borde jag göra lite uppgifter som skall vara färdiga tills på måndag förmiddag innan jag tar helg så jag slipper sitta med pluggandet på söndag. Träning i eftermiddag och bio ikväll och kanske lite festande imorgon står på schemat. Tror att det blir en bra helg.

Skärpta beviskrav vid våldtäktsdomar

Om det är något som upprör mig ofta så är det kriminalpolitik, speciellt frågan om våldtäktsfall. Endast en av fem anmälda våldtäktsfall leder till rättegång. Bara det i sig är upprörande. Jag har mycket svårt att se att våldtäkt är något man anmäler om man verkligen inte blivit utsatt för ett övergrepp. Speciellt med tanke på hur illa våldtagna kvinnor upplever sig vara behandlade vid kontakt med rättsväsendet. Läser i SVD att skärpta beviskrav för "relationsfall" samt våldtäktsfall har höjts efter rättspraxis.

Enligt en åklagare kommer det förmodligen bli ännu svårare att få till stånd en rättegång om man anmäler en våldtäkt en månad efter att händelsen inträffat. Riktigt ruggig kvinnosyn har också åklagare Rolf Hillegren vid City Åklagarkammare i Stockholm som uttalar sig i artikeln och i princip menar att övergrepp som sker mellan närstående inte bör klassas som våldtäkt. En riktig våldtäkt är ett otäckt parköverfall enligt honom. Därför bör man kanske inte se ett övergrepp där någon av parterna säger nej men inget våld används som en riktig våldtäkt. Jag blir så arg! Hur svårt ska det vara att ett nej är ett nej oavsett huruvida man känner vederbörande eller inte. Man kan våldtas av sin man och av sin pojkvän, flickvän, hustru eller partner liksom av en kompis. Det ska inte spela roll hur många gånger man sagt ja förut till sex, säger man nej så är det off limit! Visst beviskraven vid brott ska vara höga men de anställda i rättsväsendet borde verkligen vakta sin tunga bättre än Rolf Hillegren.

På Gång igen

Jag känner mig som sprudlande, glada Anna igen. Det vill säga mig själv. Hade en trevlig sommar och jag kommer nog sakna kvällstestunderna med Karin och mamma. Inhandlade träningskort på Friskis igår och nu ska jag köra hårt igen. Får se hur jag gör med jujutsun. Känns inte så kul att jag skippade gradering och sånt och får träna i nybörjargruppen igen. Så blir nog endast Friskis i höst tror jag. Bestämmer mig hur jag gör nästa onsdag då nybörjarstarten är. Men i form ska jag i höst för det är det enda som verkligen hjälper mot vemodet. Fysisk träning är lösningen och det hjälper inte med endast promenader utan jag måste träna mig helt slut. Så det är vad jag ska göra nu ikväll tror jag.

Glad

Jag känner mig riktigt glad igen. Det är skönt att vara tillbaka i vardagen. Tentan gick dåligt och jag är arg på mig själv att det inte blev mer pluggat men inte mycket att göra åt nu. Nu gäller det att köra hårt sista terminen och jag är taggad. Tror livet kommer bli riktigt bra till sist.

Äntligen hemma

Puh, jag kom hem till sist i alla fall. En försenad ersättningsbuss gjorde att jag nästan blev strandsatt i Halmstad igår eftersom jag missade mitt anslutningståg som var det sista som gick för kvällen. Man kan ju tycka att en ersättningsbuss för ett tåg ska göra att man kommer med det tåget man bokat till, men icke. Banverket som inte kommunicerat med Öresundståg, men skam för den dåliga information Öresundståg gav. Tre olika sorters uppgifter om hur man får resegaranti från tre olika personer. Jag fick köpa en Swebuss-biljett och var hemma 6 timmar senare än förväntat. Jag tar tillbaka all skit jag sagt om Swebus. När det är direktbuss så är det rent, trevligt och framför allt i tid, till skillnad från tåget där Banverket alltid ställer till problem med sina ändlösa spårarbeten. Imorgon franskatenta och jag är inte förberedd men jag kan inte ha mer otur på en vecka än denna vecka så nu ska det sista pluggas in.

Sista minuten

Hjälp, hur kunde klockan bli så mycket och varför i hela friden loggar jag in på bloggen ? Jag måste packa ihop mina saker här. Åker hem imorgon efter jobbet. Allt ligger utspritt överallt, men jag har tvättat alla mina kläder så att jag slipper tvätta hemma på ett tag. Blev alldeles för lite franskaplugg idag och alldeles för mycket ätande av kladdkaka. Får bli plugg på tåget imorgon och jag har hela torsdagen på mig att plugga också. Nu packning och verbböjning. Puh att jag alltid är ute i sista sekunden. Imorgon är det i alla fall sista jobbdagen. Så himla skönt att ha jobbat klart.

Utvilad och gladare

Somnade vettigt igår och vaknade pigg och utvilad 7.30. Trevligt och skönt. Nu blir det plugg innan jag börjar jobba i eftermiddag. Förhoppningsvis glömmer inte syrran att ge mig min utlovade ryggmassage innan jag drar till jobbet. Hon och vovven åker hem idag så imorgon blir det nog tomt här i Båstad eftersom mamma är på semester och jag blir helt ensam i lägenheten.

Less

Jag är trött, oengagerad, har värk i ryggen, är alldeles för varm, har pluggat för lite och är allmänt less på tillvaron. Jag behöver förändring och det snarast. Varför kan inte livet kännas lättare och gladare för ? Jag ska försöka ta nya friska tag imorgon. En dag förstörs verkligen när man fått alldeles för litet sömn som jag fick inatt då jag började jobba kl 07 och somnade först efter 01. Ingen bra start på dagen precis.

Jag har det trots allt bra

Snart är min sommar i Båstad över. En lite långtråkig sommar i en alldeles för trång lägenhet för 3 personer och en hund. Trots långtråkighet har jag ändå fått sommar, hav och familj. Vädret kunde dock ha varit bättre, men det har i alla fall varit en ganska hyfsad svensk sommar. Jag har hunnit besöka Domsten och mormor/släktens sommarstuga några gånger. Annars lagom mycket jobb. Nu är mitt närmaste mål att åka hem på onsdag kväll och sedan klara min sista resttenta på fredag innan höstterminen börjar nästa måndag. Endast en kurs i skatterätt och en magisteruppsats som återstår av skoltiden. Det börjar kännas nu att jag faktiskt pluggat i många år och jag är lite smånervös inför vad som komma skall. De senaste åren har varit den roligaste tiden i mitt liv så visst kommer jag nog sakna all frihet och alla kaffestunder med kära klassvänner. Men jag vill ha ett jobb och ett nytt kapitel i livet.

Det känns skönt med terminsstart. Ska bli jättekul att se hur spexet jag varit med och författat kommer att växa fram och spelas med premiär i oktober. Jag är med i dekorgruppen så jag tror att det kommer att bli jättekul och naturligtvis det bästa spexet någonsin. Hösten blir späckad med plugg, spex och träning. Förstår inte varför jag inte började med studentspex tidigare för så trevliga människor som spexare hade jag gärna lärt känna tidigare.

Närvaro

Idag satt jag i solen i trädgården på jobbet och kände hur vinden drog i mitt hår. Det var behagligt sommarvarmt och fläktigt skönt. Det är en härlig känsla att bara vara närvarande i nuet och bara vara utan att fundera. Jag är det allt för sällan. Badade i havet sen när jag slutat jobba och det fick mig att känna mig starkare. Kände mig lite nedstämd innan, men ska inte låta småsaker förstöra min tillvaro. Ska ta mig i kragen och läsa franska på balkongen resten av eftermiddagen och kvällen. Efter det ska jag nog ut och springa.

Annorlunda men ändå samma

Jag lyssnade på en låt av Moneybrother som gick på repeat hemma hos mig för cirka 2 år sedan då jag var rätt nere efter att det hade tagit slut med min ungdomskärlek. Vi var lite on/off rätt länge så sörjningsperioden blev rätt lång och "gråta i kudden - låtarna" spelades flitigt. Det konstiga var att jag idag inte kände något för den låten, knappt ens någon nostalgi. Jag har nog utvecklats mycket under dessa två år och det blev uppenbart när jag inte längre gråter till samma musik som jag än gång grät till. Det enda som alltid kommer bestå är att jag alltid, alltid kommer sörja till Kent och speciellt låten 747. Där har jag inte förändrats ett dugg sedan jag var 16 eller 17 år och blev Kentfans. Skönt att någonting består i alla fall.

Jag tror jag är på väg uppåt från min senaste lilla svacka. Jag har bestämt mig för att ta tag i livet och verkligen göra det som jag mår bra av och att våga vara mig själv i alla lägen. Jag är så trött att inte våga vara det och att spela roller. Nu är det att må bra som är prio ett och jag ser positivt på framtiden.