Skärpta beviskrav vid våldtäktsdomar

Om det är något som upprör mig ofta så är det kriminalpolitik, speciellt frågan om våldtäktsfall. Endast en av fem anmälda våldtäktsfall leder till rättegång. Bara det i sig är upprörande. Jag har mycket svårt att se att våldtäkt är något man anmäler om man verkligen inte blivit utsatt för ett övergrepp. Speciellt med tanke på hur illa våldtagna kvinnor upplever sig vara behandlade vid kontakt med rättsväsendet. Läser i SVD att skärpta beviskrav för "relationsfall" samt våldtäktsfall har höjts efter rättspraxis.

Enligt en åklagare kommer det förmodligen bli ännu svårare att få till stånd en rättegång om man anmäler en våldtäkt en månad efter att händelsen inträffat. Riktigt ruggig kvinnosyn har också åklagare Rolf Hillegren vid City Åklagarkammare i Stockholm som uttalar sig i artikeln och i princip menar att övergrepp som sker mellan närstående inte bör klassas som våldtäkt. En riktig våldtäkt är ett otäckt parköverfall enligt honom. Därför bör man kanske inte se ett övergrepp där någon av parterna säger nej men inget våld används som en riktig våldtäkt. Jag blir så arg! Hur svårt ska det vara att ett nej är ett nej oavsett huruvida man känner vederbörande eller inte. Man kan våldtas av sin man och av sin pojkvän, flickvän, hustru eller partner liksom av en kompis. Det ska inte spela roll hur många gånger man sagt ja förut till sex, säger man nej så är det off limit! Visst beviskraven vid brott ska vara höga men de anställda i rättsväsendet borde verkligen vakta sin tunga bättre än Rolf Hillegren.