Tankar om livet

Jag tänker på att vi människor till mångt och mycket kan styra hur vi förhåller oss till händelser vi inte själva kan påverka, men att vi aldrig hur gärna vi vill kan ändra på en annan människa. På något sätt är det skrämmande men också trösterikt att vi inte kan det. Det innebär motsatsvis att ingen annan utan att göra våld på min integritet kan ändra på mig om jag inte vill det.

Jag känner att jag denna höst lärt mig så otroligt mycket av livet och att jag äntligen vågar riskera att det kan ge törnar, men att jag genom krisen utvecklas som människa. Jag ser fram mot så många händelser imorgon kväll, till helgen och i kommande vecka. Jag kommer att få utlopp för min kreativitet, följa mina intressen och umgås med några av de jag verkligen tycker om. Jag tror att jag äntligen börjat fokusera på att verkligen leva istället för att överleva.