måndag 7 juni 2010
Att bara vara
Jag känner mig kreativ efter att ha svävat på moln i två månader. Vill skriva om det jag tycker om. Om det gröna, om körsbärsblom som får mig att förundras över hur det grönskar efter denna långa mörka vinter. Ingen oro för ovisshet i höst trots att oron finns där bakom skimret av lycka. Förtränger den. Njuter av livet och om en sommar som börjat. Drömmar om en kommande resa. Jag hade ingen aning om att livet kunde bli så här. Att alla år av sorger,oro och vanmakt känns så avlägsna. Jag är tillbaka i mig själv, till mitt verkliga jag. Jag blundar och känner mig en smula lycklig. Trots en sorg som aldrig riktigt läker tror jag att jag kan kasta mig ut i livet på riktigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vad härligt det låter! Låter nästan som om du är kär, dock kan jag inte avgöra utifrån texten om det rör sig om kärlek till *någon* eller bara till själva livet i stort. :) Hursomhelst, kul att höra att du mår bra!
Så fantastiskt roligt att läsa om din lycka. Fortsätt njut av sommaren och livet. Nu kan du skörda. Visst har Lasse Berghagen rätt när han sjunger om Stockholm i mitt hjärta...
Malin: Ja jag är kär i någon :)
Mamma: Jo men sen är han Lasse Berghagen o dör det med töntstämpeln :)
Skicka en kommentar