gränsdragning

Jag tror att jag är en beroende-människa, en sådan som har svårt att sätta gränser för sig själv och som lätt bara följer känslan för stunden istälelt för att följa intellektet. Jag blir alltid för intensiv och jag hatar att jag inte har bättre självkänsla än jag har. Sedan så är jag bekräftelseknarkande, men jag har i alla fall en smula självinsikt. Alltid något.

Måste börja mitt nya liv igen. Inte tränat på en hel vecka, saknar det. Känner mig riktigt risig. Måste ta tag i livet imorgon då vårterminen börjar igen.. Så slapp som jag var i höstas kan jag inte vara längre. Orkar inte få mer efter mig. Tentan igår var fruktansvärd, tror den gick rakt åt helvete. Känns så omotiverande när det inte hjälper att plugga, utan allt går skit i vilket fall som helst. Pluggade alldeles för lite under tentaveckan var annat som uppfyllde min tid och mina tankar. Måste för övrigt köpa mig en ny kalender. Kan inte hålla reda på mitt liv när jag inte kan skriva upp någonting. Snart har hela denna månad gått och jag undrar vad tiden paserat. Känner mig lite smått nere idag efter att ha varit med om en intensiv, alldeles för intensiv vecka. I övrigt så är jag nu 24 år och inte längre 23. Det känns ingen som helst skillnad.