Uppgivenhet

Jag känner hur framtidsångesten kommer krypande. Jag har påbörjat en ny kurs, hoppat av min extrakurs i engelska och jag har fått en enda sommarjobbsintervju på ett arbete som inte alls stämmer överens med min utbildning och det är inte ens säkert att jag får det jobbet. Hur ska man någonsin bli attraktiv på en död arbetsmarknad när man saknar all relevant erfarenhet?

För övrigt är kursen jag läser nu dödstråkig och läraren är allt annat än motiverande. Knappt några föreläsningar och så är kursen inriktad på komparativ rätt så jag ska skriva ett PM om hur skadestånd ser ut i fransk rätt och det är inte det lättaste. Som tur är så ska jag skriva på svenska, men hur kunde det bli så att min utbildning har blivit språkligt inriktad när jag är för dålig på språk för att kunna få de språkkrävande arbeten som finns? Nåja, jag tar nya tag imorgon. Då tar jag med datorn och sätter mig på biblioteket och läser referenslitteraturen som finns om fransk civilrätt.

En anledning till att jag bara var i Frankrike en termin var att jag inte ville läsa fransk juridik. Hur kommer det sig då att jag sitter och ska läsa om fransk rätt nu i Sverige? Jo, det fanns ingen annan kurs för mig att välja denna period då jag inte har förkunskaper i skatterätt eftersom jag var utomlands i höstas då grundkursen gick. Fortsättningskurser i skatterätt känns också som kurser som är matnyttigare i karriären än komparativ rätt. Men, men bara att bita i det sura äpplet och göra sitt bästa.