Ett av mina favoritband är Kent. Av någon anledning lyssnar jag ofta på deras mer melankoliska melodier när jag är ledsen. Egentligen har jag ingenting att vara ledsen för idag men jag känner mig lite nedstämd.
Har fått en hel del skolarbete gjort, trots att jag försov mig imorse. Tvätten är igång och jag har kommit i ordning i lägenheten.Jag har aktiverat mig i två olika grupper i spexet, samt att jag sportar på två olika ställen. Därav har jag saker planerade i stort sett varje kväll denna veckan. Så jag har besegrat " the doing nothingness" , som min kloka storebror H alltid råder en till att göra när man är ledsen. Trots det känner jag en stor tomhet. Därför åkte Kent på och Jocke Bergs röst och texterna om olycklig kärlek gör att jag känner mig mindre ensam i min egen nedstämdhet.
Så snart är jag tillbaka i rättegångsbalkens kapitel och i Bryssel 1 - konventionen, innan det är dags att laga middag innan träning väntar vid 20 ikväll. Innan dess ska jag se om bageriet runt hörnet har öppet, så jag kan synda med en semla. En semla och en kopp te är bra för själen ibland, det är jag fullständigt övertygad om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar