att gå vidare

Jag tar lilla tonåriga Anna i handen och leder henne rätt tillbaka. Hon är en del av mig men jag är inte längre en liten skör flicka utan jag är numer en mogen ung kvinna. Den insikten låter löjlig att skriva ner men den hjälper mig att känna mig något starkare. Jag tror att jag är på rätt väg och att allt kommer att ordna sig igen. Mer än så har jag inte lust att skriva i bloggen om ledsamheten utan lämnar tankarna till anteckningsblocket. Det finns så mycket som jag glädjer mig åt och som gör mig glad som jag kan skriva om istället. Ikväll är det fest, likaså imorgon sen på söndagkväll jobb. Solen tittar fram och jag känner att glädjen tar överhand.